Borgskalan, vad är det för något och hur använder man det?
Det är ett sätt att strukturera upplevd ansträngning som svenske psykologen och professorn Gunnar Borg tog fram på 1960-talet. Känns det lite ålderdomligt? Kanske, och behövs det ens nu när det finns data att tillgå från våra klockor? Det skulle jag vilja påstå. Det finns en plats för borgskalan även 2025.
Borgskalan går från 6 till 20 och orden för att beskriva de olika graderna av ansträngning är noga utvalda. Vilket kan göra det svårt att översätta till andra språk ibland. Det olika siffrorna på skalan är tänkt att korrelera med puls också.
Du anger alltså subjektivt vad du skattar dig på. Hur det känns. Detta kan vara en väldigt bra sak att ha i sin arsenal då tempot ibland kan variera av olika anledningar. Och pulsen kan ibland också vara lite oförutsägbara. Men med mer data desto mer och säkrare slutsatser kanske du kan dra.
Som vanligt när man adderar nya grejer kanske det känns krångligt och betungande. Men ge det några veckor och se om du ha användning för datan. Annars skeppar du det. För det här med löpning ska vara skoj.
För egen del har jag sedan 2009 lite då och då använt mig av Borg-skalan då den ligger som tillval på jogg.se där jag reggar min träning. Men det är först på senare år jag verkligen försökt skatta min ansträngning riktigt och konsekvent. Så en tävling på fem kilometer hamnar ofta på 18. Kanske borde vara 19 men jag orkar sällan pressa mig så hårt. Och mina tröskelpass hamnar ofta runt 15-16. Jobbigt men hanterbart brukar jag tänka kring den nivån.
Ha en fin löpardag, och kom ihåg att inte lita på den första kilometern.
0 kommentarer